A har lärt sig stå upp själv. Jag släppte och han stod kvar. Efter en liten stund tittade han förvånat på mig och sen satte han sig ner. Vi gjorde om det igen, igen och igen. Vi skrattar tillsammans. Han för att han tycker det är roligt tror jag, jag för att jag är så stolt att det bubblar inom mig. Denna fantastiska känsla över att få följa någon på så här nära håll slår allt jag någonsin upplevt.